Lägga trall — så gör du, steg för steg

Att lägga trall är i grunden enkelt snickeri: du skruvar fast trallbrädor tvärs över ett underlag av reglar, med en jämn springa mellan brädorna så att vatten rinner undan och virket får röra sig. Ordningen spelar roll. Först förarbetet — kontrollera att bjälklaget ligger i våg, att reglarna har rätt centrumavstånd och att det finns luft under altanen. Sedan läggningen, oftast med start närmast huset och utåt, med två skruvar i varje bräda över varje regel. Sist kapar du alla brädändar på en gång längs en uppsnörd linje, så att kanten blir rak även om brädorna är olika långa. Nedan går vi igenom varje moment i den ordning du faktiskt utför det, plus de misstag som är dyrast att upptäcka först när allt redan är skruvat. Det här är en redaktionell genomgång av hur arbetet normalt utförs — kontrollera alltid vad virkes- och skruvtillverkaren anger för just ditt material.

1. Kontrollera bjälklaget: att reglarna ligger i våg, har rätt centrumavstånd och att inget virke är skevt eller ruttet.
2. Se till att det finns luft under altanen och gärna en svag lutning bort från huset.
3. Låt trallvirket ligga på plats några dagar, gärna i den miljö där det ska ligga, innan du skruvar.
4. Sortera brädorna: lägg de rakaste ytterst och längs husväggen, lägg undan de mest skeva till korta kapbitar.
5. Lägg första brädan närmast huset med en springa mot fasaden och kontrollera att den är helt rak — hela altanen följer den.
6. Skruva fast brädan med två skruvar i varje regel, en bit in från kanten.
7. Lägg nästa bräda med distanser i springan, kila fram eventuell böj och skruva. Upprepa och mät av mot en fast referens med jämna mellanrum.
8. Skarva alltid över en regel, förskjut skarvarna mellan raderna och låt brädändarna sticka ut utanför den blivande kanten.
9. Snöra upp en rak linje längs ytterkanten och kapa alla brädändar på en gång med cirkelsåg mot en styrskena.
10. Behandla kapade ändträ, montera eventuell frontbräda och sopa rent springorna.

Förarbetet avgör hur trallen ser ut om fem år

Trallen kan inte bli rakare än underlaget. Innan första brädan skruvas ska bjälklaget ligga i våg i båda riktningarna, reglarna sitta stadigt och inget virke vara skevt, sprucket eller mörkt av röta. Lägg en lång rätskiva eller ett rakt bräde diagonalt över reglarna och känn efter var det gungar — en enda hög regel syns som en puckel genom hela altanen och går inte att skruva bort i efterhand.

Lika viktigt är luften. En altan som är helt inbyggd runt om, med tät mark eller tät sarg på alla sidor, torkar aldrig upp underifrån. Det är oftast där problemen börjar, inte i ytan som syns. Ge undersidan möjlighet att ventilera och håll marken under fri från löv och gräs. En svag lutning bort från huset, i storleksordningen några millimeter per meter, skadar heller aldrig, även om det mesta av vattnet rinner ner mellan brädorna.

Låt virket ligga framme några dagar innan du skruvar, gärna löst utlagt på altanen. Tryckimpregnerad furu levereras ofta ganska fuktig och kommer att krympa när den torkar; ett virke som redan hunnit anpassa sig ger en jämnare springa när altanen är färdig. Räkna dessutom med ett överskott utöver den rena ytan — kap, skarvar och ett par obrukbara brädor hör till varje leverans.

• Kontrollera att reglarna ligger i våg innan du skruvar, inte efteråt.
• Ge undersidan luft — en tät, instängd altan torkar aldrig upp.
• Låt virket acklimatisera sig på plats i några dagar.
• Beställ mer virke än den rena kvadratmeterytan, för kap och kassation.

Centrumavstånd, läggriktning och springans bredd

Trallbrädorna läggs alltid vinkelrätt mot reglarna. Hur tätt reglarna behöver sitta beror på brädans tjocklek: en vanlig tumregel är att grövre trall, runt 28 millimeter, klarar ungefär 600 millimeters centrumavstånd, medan tunnare trall runt 22 millimeter behöver betydligt tätare, i storleksordningen 400 millimeter. Sitter reglarna för glest fjädrar altanen när man går på den, och brädorna kupar sig lättare. Kontrollera alltid tillverkarens anvisning för det virke du köpt innan du bestämmer regelavståndet.

Springan mellan brädorna fyller två funktioner: den släpper ner vatten och den ger virket plats att svälla. Hur bred den ska vara hänger ihop med hur fuktigt virket är vid läggningen. Fuktigt tryckimpregnerat virke kommer att krympa, så springan blir bredare med tiden och kan därför läggas smalare från början. Torrt virke, som lärk eller värmebehandlat trä, rör sig åt andra hållet när det tar upp fukt och behöver mer plats. Ett vanligt spann i praktiken ligger runt fyra till sex millimeter, men låt virkets fuktläge styra snarare än en siffra.

Använd distanser av samma tjocklek i hela altanen — spikar, brickor eller köpta trallkilar — och lägg dem vid varje regel, inte bara i ändarna. Ögonmått ger springor som vandrar och det syns direkt på en stor yta.

• Trallen läggs alltid tvärs över reglarna.
• Tunnare trall kräver tätare centrumavstånd än grövre.
• Fuktigt virke krymper — torrt virke sväller. Anpassa springan efter det.
• Samma distansverktyg i hela altanen, vid varje regel.

Skruvval och infästning

Använd riktig trallskruv, inte vanlig träskruv. Trallskruv har en gles gänga upptill som drar ihop bräda mot regel och ett huvud som försänker sig utan att fläka upp ytan. Materialet ska väljas efter virket och miljön: rostfritt håller bäst, särskilt i lärk och ek där garvsyran annars kan ge svarta ränder runt varje skruvhuvud, och nära havet är rostfritt i praktiken enda rimliga valet.

Två skruvar per bräda och regel är standard. Placera dem en bit in från brädans långsidor, inte precis i kanten, så att inte kanten spricker. Nära brädändarna är risken för sprickor störst — där tjänar man ofta på att förborra, framför allt i hårdare träslag. Skruva heller inte för djupt: huvudet ska ligga i liv med ytan eller nätt och jämnt under. En skruv som dras ned i en grop samlar vatten precis där virket är som mest skadat.

Dolda infästningssystem, där klammer greppar i brädans sida, ger en yta helt utan synliga skruvhuvuden. De kräver mer noggrannhet i regelavstånd och passar inte alla brädprofiler, så läs monteringsanvisningen innan du köper virket — inte efter.

• Trallskruv, inte vanlig träskruv.
• Rostfritt i lärk, ek och kustnära lägen.
• Två skruvar per regel, en bit in från kanten.
• Förborra nära brädändarna om virket vill spricka.

Så lägger du raderna

Börja normalt närmast huset och arbeta utåt. Lämna en springa mot fasaden så att inte vatten och skräp bygger upp en fuktficka mot väggen. Den första brädan är den viktigaste i hela altanen: den måste vara helt rak, för alla efterföljande rader kopierar den. Sortera fram de rakaste brädorna till första raden och till ytterkanten, och lägg undan de mest bågiga till korta bitar där de går att räta upp.

Nästan alla brädor är böjda i någon grad. Lägg brädan löst, sätt distanserna på plats och skruva från den ände som ligger rätt, arbeta dig framåt och kila eller bänd fram bågen mot regeln bit för bit. Är brädan riktigt vresig är det snabbare att byta ut den än att tvinga den — spänningen sitter kvar och drar med tiden.

Mät av med jämna mellanrum. Efter var femte eller sjätte rad kontrollerar du avståndet från senast lagda bräda till altanens ytterkant i båda ändar. Skillnaden ska vara noll. Upptäcker du en avvikelse tidigt kan du fördela ut den på några millimeter i taget över flera springor; upptäcker du den när tre brädor återstår blir sista brädan kilformad.

Skarvar ska alltid ligga över en regel, och helst med extra bärighet under, eftersom två brädändar ska dela på samma anliggningsyta. Förskjut skarvarna mellan raderna så att de inte hamnar i linje — annars uppstår en synlig söm rakt genom altanen.

• Springa även mot husväggen.
• Rakaste virket i första raden och i ytterkanten.
• Kontrollmät mot ytterkanten var femte till sjätte rad.
• Skarva över regel och förskjut skarvarna mellan raderna.

Kapa kanten sist — inte bräda för bräda

Kapa inte varje bräda till exakt längd innan du skruvar. Låt i stället brädorna sticka ut utanför den blivande kanten, oavsett om de är olika långa. När hela ytan ligger snörar du upp en rak linje längs kanten, skruvar fast eller klämmer en styrskena längs snöret och kapar alla ändar i ett svep med cirkelsåg. Resultatet blir en kant som är rak även om enskilda brädor inte är det, och det går fortare än att mäta upp varje bräda för sig.

Kapade ändar är oskyddat ändträ och suger vatten snabbare än någon annan del av brädan. Stryk ändträförsegling eller motsvarande behandling på alla snitt, även på tryckimpregnerat virke — impregneringen når sällan hela vägen in i kärnan.

Vill du dölja bjälklaget monterar du en frontbräda längs kanten. Låt den inte gå ända ner i marken och täta inte igen luftspalten under altanen — samma sak gäller runt trappor och sidopartier.

• Snöra upp linjen och kapa hela kanten på en gång.
• Behandla allt kapat ändträ.
• En frontbräda får inte stänga inne undersidan.

Misstag som är dyra att upptäcka i efterhand

De flesta problem med en trallaltan går att spåra tillbaka till förarbetet eller till att någon skyndat förbi en kontroll. Det här är de vanligaste.

• För glest mellan reglarna, så att altanen fjädrar och brädorna kupar sig.
• Ingen springa mot husväggen — skräp och fukt samlas i vinkeln.
• Ojämna springor för att distanser bara använts i brädändarna.
• Ingen kontrollmätning under läggningen, så att sista brädan blir kilformad.
• Skarvar som hamnar i linje och bildar en synlig söm.
• Obehandlade kapytor.
• Skruv som dragits för djupt och skapat en vattenficka i varje hål.
• Tät sarg eller igenväxt mark som stänger av ventilationen under altanen.

Direkt efter läggningen

Sopa rent springorna innan du börjar använda altanen — sågspån och kapbitar som ligger kvar i fogarna håller kvar fukt precis där brädan möter regeln. Kontrollera samtidigt att inga skruvar sticker upp.

Ytbehandling har olika tidsfönster beroende på virke och produkt. Fuktigt tryckimpregnerat virke behöver oftast torka en tid innan olja eller lasyr fäster, medan andra produkter är avsedda att appliceras tidigt. Följ anvisningen på förpackningen i stället för en allmän tumregel, och behandla gärna undersidan och ändträet innan brädorna ligger på plats om produkten tillåter det — då kommer du åt ytor som senare är omöjliga att nå.

Gäller bygget en helt ny altan kan höjd över mark, avstånd till tomtgräns och läge påverka om åtgärden kräver anmälan eller lov. Reglerna varierar och tolkas lokalt, så stäm av med byggnadsnämnden i din kommun innan du börjar bygga bjälklaget.

Vanliga frågor

Hur bred ska springan mellan trallbrädorna vara?

Det beror på hur fuktigt virket är när du lägger det. Fuktig tryckimpregnerad furu krymper och springan blir bredare med tiden, så den kan läggas smalare från början. Torrt virke som lärk eller värmebehandlat trä sväller i stället och behöver mer plats. I praktiken hamnar man ofta någonstans runt fyra till sex millimeter, men använd samma distansverktyg i hela altanen och vid varje regel — jämnheten syns mer än det exakta måttet.

Åt vilket håll ska årsringarna vändas?

Här går rekommendationerna isär och det finns ingen enighet att luta sig mot. Det som spelar större praktisk roll är att varje bräda hålls ned med två skruvar i varje regel, att reglarna inte sitter för glest och att virket fått torka ut innan det skruvas fast. Välj den sida som ser bäst ut uppåt och lägg brädor med stora, lösa kvistar eller sprickor på mindre synliga platser.

Måste jag förborra för trallskruven?

Inte överallt. Mitt på brädan klarar sig modern trallskruv oftast utan förborrning i furu och gran. Nära brädändarna, i hårdare träslag som lärk och ek och när skruven hamnar nära en långsidekant är risken för sprickor betydligt större — där lönar det sig att förborra. Ett enkelt test är att skruva de första ändskruvarna och se om virket vill spricka.

Hur långt får det vara mellan reglarna?

Avståndet styrs av trallbrädans tjocklek. Grövre trall runt 28 millimeter läggs ofta med ungefär 600 millimeters centrumavstånd, medan tunnare trall runt 22 millimeter behöver närmare 400 millimeter. Kontrollera alltid vad tillverkaren anger för just din brädprofil, och gå ned i avstånd hellre än upp — för glest satta reglar går inte att rätta till utan att riva upp trallen.

Kan jag lägga ny trall ovanpå den gamla?

Det går tekniskt men är sällan en bra idé. Du bygger in ett gammalt, ofta fuktskadat lager som inte kan torka, altanen höjs vilket kan störa dörrtrösklar och räckeshöjder, och du ser inte skicket på det bärande bjälklaget. Riv hellre av den gamla trallen, inspektera reglarna, byt det som är angripet och lägg nytt på ett underlag du vet håller.