Altanritning: så ritar du altanen innan du bygger

Söker du efter en altanritning handlar frågan nästan alltid om två saker: vad ritningen måste innehålla för att du faktiskt ska kunna bygga efter den, och vad kommunen vill se om altanen kräver bygglov eller anmälan. Det korta svaret är att en användbar altanritning består av tre delar. En planvy uppifrån som visar altanens yttermått, trallriktning och var bärlinor, reglar och plintar hamnar. Minst en sektion, alltså en genomskärning, som visar höjderna från plintens överkant upp till färdig trallyta. Och en situationsplan där altanen är inritad på tomten med avstånd till tomtgräns och hus — den behövs framför allt om ärendet ska in till kommunen. Ritar du bara en fyrkant med ett längd- och breddmått kommer du att fastna redan vid första plintraden, eftersom det är höjderna och regelavstånden som avgör om bygget går ihop.

Mät upp platsen: husfasadens längd, tröskelhöjd på dörrarna ut, marknivå i varje hörn samt läget för stuprör, utekran, ventiler och källarfönster.
Rita en situationsplan över tomten, helst på kommunens kartunderlag, och sätt in altanens tänkta läge med avstånd till tomtgräns och byggnader.
Bestäm färdig trallhöjd utifrån tröskelmåttet och rita altanens yttermått, gärna anpassade efter de virkeslängder som finns att köpa.
Rita planvyn: börja med trallriktningen, lägg in reglarna vinkelrätt mot trallen med utsatt c/c-mått, sedan bärlinorna och sist plintlägena.
Rita minst en sektion genom altanen som visar befintlig marknivå, plinthöjd, bärlina, regel, trall och färdig trallhöjd i förhållande till tröskeln.
Kontrollera fria spännvidder och virkesdimensioner mot dimensioneringstabellerna för det virke du tänker använda och justera plintavstånden efter dem.
Rita in räcke, trappa och eventuell serviceöppning, och lägg till en detaljvy i större skala för infästningen mot huset.
Måttsätt hela ritningen i millimeter utifrån husfasaden som referenslinje och fyll i ritningshuvud med skala, norrpil, datum och fastighetsbeteckning.
Räkna av materiallistan direkt ur ritningen och lägg på påslag för spill.
Stäm av med kommunens byggnadsnämnd om bygglov eller anmälan krävs innan du beställer material och börjar bygga.

Vad en altanritning ska innehålla

Tänk på ritningen som tre vyer av samma altan. Planvyn ser altanen uppifrån och svarar på frågan var saker sitter i sidled. Sektionen skär rakt igenom altanen och svarar på frågan hur högt allting ligger. Situationsplanen zoomar ut till hela tomten och svarar på frågan var altanen ligger i förhållande till gränser och byggnader.

För ett eget bygge är planvyn och sektionen det du arbetar efter på plats. Ska ärendet till kommunen tillkommer ofta krav på situationsplan och ibland en fasadvy, alltså altanen sedd rakt framifrån tillsammans med husfasaden. En fasadvy är också det enklaste sättet att se om altanen skymmer ett källarfönster eller hamnar i vägen för en ventil.

Rita hellre en vy för mycket än för lite. Varje vy tvingar dig att bestämma något du annars hade skjutit upp till byggdagen.

Planvy: yttermått, trallriktning, reglarnas c/c-avstånd, bärlinor och plintlägen
Sektion: marknivå, plinthöjd, bärlina, regel, trall och färdig trallhöjd
Situationsplan: altanen inritad på tomten med avstånd till tomtgräns och hus
Fasadvy vid behov: altanens höjd i förhållande till husets fönster, dörrar och sockel
Ritningshuvud: skala, datum, fastighetsbeteckning och vem som ritat

Mät upp platsen innan du ritar ett enda streck

Den vanligaste anledningen till att en altanritning inte går att bygga efter är att den ritades utifrån en önskad storlek i stället för utifrån platsens verkliga mått. Börja därför i verkligheten. Mät husfasadens längd längs den sida altanen ska ligga, och notera var stuprör, ventiler, utekranar, källarfönster och elutag sitter. De styr både var du kan fästa och var du behöver göra urtag i trallen.

Det viktigaste enskilda måttet är tröskelhöjden på dörren ut. Färdig trallyta ska ligga en bit under tröskeln så att vatten och snö inte trycker in mot dörren, och det måttet bestämmer i sin tur hur höga plintarna blir. Mät också marknivån på flera punkter över hela ytan — marken lutar nästan alltid mer än man tror, och skillnaden mellan hörnen avgör om altanen blir en låg trädäcksplatta eller en konstruktion på höga plintar med räcke och trappa.

Skriv in alla uppmätta mått direkt på en snabb skiss innan du gör rent ritningen. Det är lättare att upptäcka en felmätning på skissen än när virket är kapat.

Tröskelhöjd på samtliga dörrar som ska gå ut mot altanen
Marknivå i varje hörn och i mitten av ytan
Läge för stuprör, utekran, ventiler och källarfönster
Husets fasadliv som referenslinje — mät ut från den, inte från en tänkt mittlinje
Fri höjd under altanen om du vill kunna komma åt att inspektera eller förvara

Rita stommen i rätt ordning: trall, reglar, bärlinor, plintar

Konstruktionen byggs nedifrån och upp men ritas enklast uppifrån och ner. Börja med trallriktningen, eftersom den är ett utseendeval som låser resten. Reglarna läggs vinkelrätt mot trallen, bärlinorna vinkelrätt mot reglarna, och plintarna hamnar under bärlinorna. Ändrar du trallriktningen i efterhand vrids alltså hela stommen ett kvarts varv.

Rita in reglarnas centrumavstånd, det som brukar skrivas som c/c, och sätt ut måttet i ritningen. Hur tätt reglarna behöver sitta beror på trallens tjocklek och material, och hur långt en regel eller bärlina får spänna fritt beror på dimension och belastning. Det är inget du ska gissa på ritningen: stäm av mot dimensioneringstabellerna för det virke du tänker köpa och justera plintavståndet efter dem, inte tvärtom.

Rita också hur altanen möter huset. Antingen fästs en list mot husets stomme, eller så står altanen fritt på egna plintar utan infästning. Båda lösningarna förekommer, och de ger olika ritning — den fristående varianten kräver en extra plintrad närmast fasaden. Markera i sektionen hur du tänkt kring luftspalt och avstånd till fasaden.

Trallriktningen ritas först — den bestämmer reglarnas riktning
Sätt ut c/c-måttet för reglarna i planvyn, inte bara antalet reglar
Kontrollera fri spännvidd mot leverantörens tabell för vald virkesdimension
Rita plintarna som egna symboler med mått till fasad och till varandra
Visa i sektionen hur altanen möter huset och hur vatten leds bort

Skala, måttsättning och ritningshuvud

En ritning som saknar skala är en skiss. Situationsplanen ritas normalt i 1:100 eller 1:200 eftersom hela tomten ska få plats, medan planvy och sektion oftast fungerar bäst i 1:50. Detaljer, som infästningen mot huset eller hur räcket är monterat, kan ritas i 1:20 eller 1:10 för att bli läsbara.

Måttsätt i millimeter och håll dig till en enhet genom hela ritningen. Använd husfasaden som referenslinje och måttsätt ut från den i stället för att kedja mått från kant till kant, så att ett litet fel inte vandrar vidare genom hela altanen. Måttsätt både yttermått, c/c-avstånd och de fria höjderna i sektionen.

Fyll i ett enkelt ritningshuvud i hörnet med skala, datum, fastighetsbeteckning och vem som ritat. Ritar du för hand går det utmärkt att göra det på rutat papper och skanna till PDF, men se till att skalan stämmer i den utskrivna filen — en ritning som skalats om vid utskrift blir missvisande.

1:100 eller 1:200 för situationsplan, 1:50 för plan och sektion, 1:20 för detaljer
Måttsätt i millimeter och blanda inte enheter
Utgå från husfasaden som referenslinje
Märk ut norrpil på situationsplanen
Spara som PDF i rätt skala om ritningen ska lämnas in

Situationsplanen och frågan om bygglov

Om altanen kräver bygglov eller anmälan beror bland annat på hur hög den är över marken, hur nära tomtgränsen den ligger, om fastigheten ligger inom detaljplanerat område och om byggnaden eller området har särskilda skyddsbestämmelser. Reglerna är olika för olika situationer, och det är byggnadsnämnden i din kommun som avgör vad som gäller för just din fastighet. Fråga innan du beställer virke — det kostar ingenting att fråga och kan spara ett helt bygge.

Ska du skicka in något är situationsplanen ofta den ritning som avgör hur snabbt ärendet går. Rita in altanen på en karta över tomten, måttsätt avståndet från altanens ytterkant vinkelrätt till varje tomtgräns den ligger nära, och markera befintliga byggnader. Många kommuner har en e-tjänst där du kan beställa ett kartunderlag att rita på, vilket är betydligt säkrare än att rita av en karta på fri hand.

Räcke och trappa hör hemma på ritningen även om de känns som detaljer. En altan som ligger högt över marken behöver räcke av säkerhetsskäl, och räckets höjd och utformning påverkar både utseendet och hur stommen ska dimensioneras.

Måttsätt vinkelrätt avstånd från altanens ytterkant till närmaste tomtgräns
Ange altanens högsta höjd över mark i sektionen — det är ofta det avgörande måttet
Beställ kommunens kartunderlag i stället för att rita av en karta
Rita in räcke och trappa, inklusive höjder
Stäm av med kommunen innan du köper material

Från ritning till materiallista

En färdig ritning ska gå att räkna på. När reglarnas c/c-avstånd och plintlägena är utsatta kan du räkna antal plintar, löpmeter bärlina, antal reglar och antal trallbrädor direkt från planvyn. Det är också här du upptäcker om måtten är olyckligt valda.

Ett vanligt sätt att spara pengar och arbete är att anpassa altanens yttermått efter virkeslängderna som säljs, i stället för att sätta ett runt mått och sedan kapa bort en bit av varje bräda. Räkna även med trallens bredd plus springan mellan brädorna när du bestämmer djupet, så slipper du en sista brädrad som måste klyvas på längden.

Lägg på ett påslag för spill och för brädor som får kasseras på grund av kvistar eller skevhet. Skriv listan bredvid ritningen, inte i ett separat dokument — då upptäcker du direkt om du ändrar ett mått utan att uppdatera mängderna.

Räkna plintar, bärlinor, reglar och trallbrädor direkt ur planvyn
Anpassa yttermåtten efter tillgängliga virkeslängder
Ta med springan mellan trallbrädorna när du räknar ut djupet
Lägg på påslag för spill och kasserat virke
Glöm inte skruv, beslag, markduk och material till plintarnas grund

Vanliga misstag på hemmagjorda altanritningar

De flesta problem går att se redan på ritningen om man vet vad man ska leta efter. Den absolut vanligaste bristen är att höjderna saknas helt: ritningen visar var altanen ligger men inte hur högt, och då går det inte att bestämma plinthöjd eller kontrollera avståndet till tröskeln.

Nästan lika vanligt är att marklutningen inte är inritad. På en tomt som lutar innebär det att plintarna på ena sidan blir betydligt högre än på den andra, vilket kan förvandla ett enkelt lågt trädäck till en konstruktion som behöver räcke. Rita in befintlig marknivå i sektionen så syns det direkt.

En tredje fälla är att glömma åtkomsten. Om altanen täcker en utekran, en ventil, en avstängningsventil eller en lucka behöver du planera in en serviceöppning i ritningen medan det fortfarande bara är streck på papper.

Höjder saknas i sektionen — plinthöjden går då inte att bestämma
Marklutningen är inte inritad, så plinthöjderna stämmer inte i verkligheten
Trallriktningen är inte utsatt, vilket gör reglarnas riktning otydlig
Ingen serviceöppning trots att altanen täcker kran, ventil eller lucka
Måtten är tagna från en tänkt mittlinje i stället för från husfasaden

Vanliga frågor

Måste altanritningen vara gjord av en arkitekt?

Nej, det är fullt möjligt att rita altanen själv. Det som räknas är att ritningen är skalenlig, tydligt måttsatt och läsbar. Ska den lämnas in till kommunen kan det däremot finnas krav på att handlingarna ska vara fackmannamässigt utförda, alltså rena, skalenliga och kompletta — inte att en viss yrkesgrupp gjort dem. Är konstruktionen hög, spänner långt eller ska bära något tungt är det ändå klokt att låta någon kunnig granska dimensioneringen.

Vilken skala ska jag rita altanen i?

Situationsplanen ritas normalt i 1:100 eller 1:200 så att hela tomten får plats. Planvy och sektion blir oftast lagom i 1:50. Detaljer som infästningen mot huset eller räckets montage ritas hellre i 1:20 eller 1:10 för att bli läsbara. Ange alltid skalan på ritningen och kontrollera att den stämmer i den utskrivna eller sparade filen.

Behöver jag bygglov för altanen?

Det beror på flera saker samtidigt: höjden över marken, avståndet till tomtgräns, om fastigheten ligger inom detaljplanerat område och om byggnaden eller området omfattas av särskilda bestämmelser. Eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan fastigheter är byggnadsnämnden i din kommun den som avgör vad som gäller för dig. Fråga innan du köper material, och ha höjdmåttet över mark klart när du frågar — det är ofta det som avgör.

Hur tätt ska reglarna sitta på ritningen?

Regelavståndet, c/c-måttet, styrs av trallens tjocklek och material samt av hur stor belastning altanen ska klara. Tunnare trall kräver tätare reglar. Bestäm därför virket först och läs av dimensioneringstabellen för just det materialet, och skriv sedan in måttet i planvyn. Justera plintavståndet efter tabellen — inte tvärtom.

Räcker det att rita altanen för hand?

Ja, en handritad altanritning fungerar bra så länge den är gjord i skala och är måttsatt. Rutat papper gör det enkelt att hålla skalan. Ska ritningen skickas in digitalt behöver den skannas eller fotograferas av rakt uppifrån och sparas som PDF, och du bör kontrollera att skalan inte ändrats i den färdiga filen.