Altanritning: så ritar du en altan som håller måttet

En altanritning är i praktiken tre ritningar som hör ihop: en planvy som visar altanen uppifrån med måttsatt stomme, en sektion som visar höjderna rakt igenom konstruktionen från mark till trallgolv, och en situationsplan som visar var altanen ligger på tomten i förhållande till huset och tomtgränsen. Ritar du bara för egen del räcker plan och sektion — de två svarar på nästan alla frågor som dyker upp när du står med virket. Ska du söka bygglov eller göra en anmälan vill kommunen normalt se alla tre, måttsatta och i den skala de begär. Här går vi igenom vad varje vy behöver innehålla, i vilken ordning du enklast ritar dem och vilka mått du bör ha uppmätta innan du börjar. Det här är en redaktionell genomgång av hur altanritningar brukar se ut och vad de används till — vi bygger inga altaner själva och redovisar inga egna mätningar.

1. Mät höjden från marken upp till ytterdörrens tröskel och notera marknivåerna i flera punkter där altanen ska ligga.
2. Mät fasadens längd samt lägen för fönster, dörrar, stuprör, ventiler och kranar, och kontrollera var tomtgränsen och eventuella brunnar går.
3. Rita huset i skala med dörren markerad, och lägg in altanens yttermått utifrån fasaden.
4. Rita in bärlinor och plintar i planvyn och måttsätt plintcentrum från husväggen och från altanens kortsida.
5. Lägg in golvreglarna vinkelrätt mot bärlinorna, skriv ut centrumavståndet c/c och markera trallriktningen med pilar.
6. Rita sektionen: marklinje, plint, bärlina, regel och trall ovanpå varandra, med ett litet fall bort från huset, och kontrollera att bygghöjden går ihop med tröskelmåttet.
7. Rita in trappa och räcke i både plan och sektion, och gör en detaljritning där konstruktionen är svår att förstå.
8. Rita situationsplanen med altanen inlagd på tomten, med mått till tomtgräns, samt skala och norrpil.
9. Stäm av med kommunen om bygglov eller anmälan krävs och vilka handlingar de vill ha innan du låser ritningen.
10. Räkna av materiallistan direkt ur ritningen: plintar, bärlinor, reglar, trall i löpmeter, skruv och beslag.

De tre vyerna som tillsammans utgör altanritningen

Planvyn är den ritning du kommer att titta mest på under bygget. Den visar altanen rakt uppifrån: yttermått, var plintarna står, hur bärlinorna löper, golvreglarnas riktning och avstånd, var trappan hamnar och var räcket sitter. Rita gärna in husväggen och ytterdörren på samma blad, annars är det lätt att altanen ser rätt ut isolerat men hamnar snett i förhållande till dörren eller ett fönster.

Sektionen är ett tänkt snitt rakt igenom altanen, vinkelrätt mot husväggen. Den visar det planvyn inte kan visa: höjden över mark, hur plint, bärlina, regel och trall staplas ovanpå varandra, hur golvet förhåller sig till dörrtröskeln och hur marken lutar under konstruktionen. Sektionen är den vy de flesta hoppar över — och den som oftast avslöjar att höjderna inte går ihop.

Situationsplanen är en karta över tomten där altanen är inritad med mått till fastighetsgränsen och till husets fasadliv. Den behövs framför allt i myndighetsärenden, men den är användbar även privat: den tvingar dig att ta ställning till avstånd till granntomt, till avlopps- och dagvattenbrunnar och till träd du inte vill bygga in.

En fjärde vy förekommer när något är knepigt: en detaljritning i större skala över exempelvis infästningen mot huset, ett räckesfäste eller trappans anslutning. Rita den bara där du faktiskt är osäker.

• Planvy: yttermått, plintar, bärlinor, reglar, trallriktning, trappa, räcke
• Sektion: höjd över mark, uppbyggnad underifrån, förhållandet till dörrtröskeln
• Situationsplan: läge på tomten, avstånd till tomtgräns och till huset
• Detalj: bara där konstruktionen är svår att förstå ur plan och sektion

Mät upp huset och marken innan du ritar en enda linje

En altanritning som börjar i fantasin brukar sluta i sågspill. Börja i stället med att mäta upp verkligheten. Det viktigaste enskilda måttet är höjden från marken upp till ytterdörrens tröskel, eftersom den styr hela konstruktionens höjdläge. Trallgolvet läggs normalt en bit under tröskeln så att vatten och snö inte samlas mot dörrbladet, och den marginalen måste finnas med i sektionen från början.

Mät därefter fasadens längd där altanen ska ligga, avståndet till fönster och hörn, och notera vad som sitter i vägen: sockelventiler, utomhusbelysning, kranar, stuprör och källartrappor. Kontrollera också om något fönster eller någon dörr slår utåt.

Marken under altanen behöver mätas i höjdled på flera punkter. En tomt som ser plan ut kan luta flera decimeter över några meter, och den lutningen avgör hur långa plintar och stolpar du behöver i olika delar av altanen. Notera var det finns fast mark och var det är fyllnadsmassor eller blöta partier.

Ta slutligen reda på var tomtgränsen faktiskt går, och var ledningar och brunnar ligger. Det är enklare att flytta en plint på pappret än att gjuta om den.

• Höjd från mark till dörrtröskel — styr hela höjdsättningen
• Fasadmått samt lägen för fönster, stuprör, ventiler och kranar
• Marknivåer i flera punkter, inte bara vid huset
• Tomtgräns, brunnar, ledningar och träd som ska stå kvar

Så ritar du planvyn steg för steg

Rita huset först, i skala, med dörren markerad. Lägg sedan in altanens yttermått som en rektangel utifrån husväggen. Redan här lönar det sig att låta måtten styras av virkeslängder och av trallens bredd, så att du slipper klyva sista brädan på längden.

Nästa lager är stommen. Rita bärlinorna — de balkar som vilar på plintarna — och markera plintarnas centrum med kryss och måttsättning från husväggen och från altanens kortsida. Lägg därefter in golvreglarna vinkelrätt mot bärlinorna och skriv ut deras centrumavstånd, vanligen förkortat c/c. Vilket avstånd som är rätt beror på trallens tjocklek och på virket, och det avgörs av leverantörens spännviddstabell snarare än av en tumregel på nätet. Ritningen ska ändå visa avståndet i klartext, eftersom det är det mått du kommer att upprepa hundratals gånger på plats.

Sist ritar du in trallriktningen med några pilar eller streckade linjer, plus trappan och räcket. Trallriktningen är inte bara estetik: den bestämmer åt vilket håll reglarna måste löpa, och den avgör var du får skarvar.

• Måttsätt från fasta punkter — husvägg och hörn, inte från gissade linjer
• Skriv ut c/c för golvreglarna direkt på ritningen
• Markera plintcentrum med kryss och egna mått
• Rita trallriktningen innan du låser reglarnas riktning

Sektionen: höjder, fall och luften under altanen

I sektionen ritar du marklinjen, plinten, eventuell stolpe, bärlinan, golvregeln och trallen ovanpå varandra i skala. Summan av de här höjderna är altanens bygghöjd, och den ska gå ihop med det tröskelmått du mätte upp. Går det inte ihop är det nu du upptäcker det — inte när bärlinorna redan ligger.

Rita in ett litet fall bort från huset så att vatten leds ut från fasaden i stället för in mot den. Mellanrummen mellan trallbrädorna gör visserligen att det mesta rinner rakt igenom, men konstruktionen under mår ändå bättre av att inte samla vatten.

Sektionen är också platsen att visa vad som händer under altanen. Luftning är avgörande för hur länge virket håller, och en låg altan där luften inte kan röra sig torkar långsamt. Markera hur mycket fritt utrymme det blir mellan mark och underkant regel, och rita in eventuell markduk och dräneringslager. Ligger altanen högt ska sektionen också visa räcket och dess höjd, eftersom krav på räcke och dess utformning kommer in vid större höjder över mark.

• Bygghöjden underifrån ska stämma mot dörrtröskelns höjd
• Litet fall bort från fasaden
• Fritt utrymme och luftning under konstruktionen
• Räcke och räckeshöjd redovisas i sektionen

När ritningen ska till kommunen

Om altanen kräver bygglov, anmälan eller ingetdera beror bland annat på hur högt golvet hamnar över marken, hur nära tomtgränsen den ligger, om den byggs i direkt anslutning till bostadshuset och vad detaljplanen för just din fastighet säger. Det finns områden med särskilda skydd där annat gäller. Reglerna går inte att avgöra utifrån en generell text — fråga byggnadsnämnden i din kommun innan du börjar, och gör det tidigt, medan ritningen fortfarande går att ändra utan kostnad.

Handlingar som lämnas in behöver normalt vara skalenliga, måttsatta och läsbara. Det innebär att varje blad har en angiven skala, att måtten står utsatta i stället för att behöva mätas fram, och att bladen är märkta med fastighetsbeteckning, adress, datum och vad ritningen visar. En situationsplan brukar dessutom ha norrpil. Vilka handlingar och vilken skala som krävs skiljer sig mellan kommuner, så be om deras lista i stället för att gissa.

Ett tips som sparar tid: rita så att ritningen fungerar både som myndighetsunderlag och som byggunderlag. Det är samma geometri, och två parallella versioner glider isär.

• Fråga kommunen om lov eller anmälan krävs innan du låser ritningen
• Skala, mått, fastighetsbeteckning och datum på varje blad
• Norrpil på situationsplanen
• Be kommunen om deras handlingslista i stället för att anta

Från ritning till materiallista

En färdig altanritning är också en beställningslista. Räkna antalet plintar direkt ur planvyn, längden bärlina som summan av bärlinornas sträckor, och antalet golvreglar utifrån altanens bredd delat med c/c-avståndet plus en extra regel. Trallen räknas enklast i löpmeter: altanens yta delad med brädans täckande bredd inklusive springan, plus ett påslag för kap och spill.

Lägg till det som inte syns i ritningen men som alltid går åt: skruv i rätt längd och rätt utförande för utomhusbruk, beslag och balkskor, eventuell infästning mot huset, plus material för markarbetet under. Har du ritat trappa behöver du också räkna vangstycken och steg separat.

Ta med ritningen till bygghandeln. Diskussionen om dimensioner, spännvidder och beslag blir konkret när det finns ett blad att peka på, och en förskjuten bärlina eller ett för glest regelavstånd är billigast att upptäcka innan virket är kapat.

• Plintar och bärlinor läses direkt ur planvyn
• Antal reglar följer av altanbredden delat med c/c
• Trall räknas i löpmeter med påslag för kap och spill
• Glöm inte skruv, beslag och material till marken under

Vanliga svagheter i egenritade altaner

Det återkommande felet är att ritningen bara finns som en planvy. Utan sektion saknas höjdkedjan, och då upptäcks det först på plats att trallgolvet hamnar i nivå med tröskeln eller att marken tar i undersidan i ena hörnet.

Näst vanligast är att trappan ritas in sist. En trappa behöver plats både i djupled på marken och i höjdled, och den behöver ett fundament. Ritas den in efteråt hamnar den ofta framför en dörr, mitt i en plintlinje eller för nära tomtgränsen.

Ett tredje mönster är måttsättning från fel utgångspunkt. Mått som utgår från en tänkt linje i gräsmattan går inte att återskapa på plats. Utgå alltid från husets fasadliv, ett hushörn eller en annan fast punkt.

Slutligen: en ritning utan angiven skala. Även en handritad skiss på rutat papper bör ha en skala och utsatta mått, annars är den en idéskiss snarare än en ritning.

• Ingen sektion — höjderna går inte ihop på plats
• Trappan inritad i efterhand
• Mått som utgår från punkter du inte hittar igen
• Ritning utan skala och utan utsatta mått

Vanliga frågor

Måste jag ha en ritning för att bygga altan?

Privat finns inget som tvingar dig att rita, men i praktiken behövs åtminstone en planvy och en sektion för att räkna material och för att få höjderna att gå ihop med dörrtröskeln. Ska ärendet till kommunen krävs normalt måttsatta och skalenliga handlingar, och då är ritningen ett formellt krav snarare än ett hjälpmedel. Vilka handlingar just din kommun vill ha bör du fråga dem om direkt.

Vilken skala ska jag rita i?

Situationsplaner ritas ofta i en mindre skala eftersom hela tomten ska rymmas på bladet, medan plan- och sektionsritningar ritas större så att stommen syns. Detaljer ritas i sin tur ännu större. Ska handlingarna in till kommunen anger de vilken skala de vill ha, så be om deras anvisning i stället för att välja själv. Det viktiga är att skalan står angiven på varje blad och att måtten är utsatta.

Kan jag rita altanen för hand?

Ja. En handritad ritning på rutat papper fungerar utmärkt så länge den är skalenlig, måttsatt och läsbar, och rutnätet gör det enkelt att hålla skalan. Fördelen med ett ritprogram är att ändringar går snabbt och att materiallistan ofta kan räknas ut automatiskt, vilket märks när du provar olika altanstorlekar. Flera byggvaruhus har webbaserade planeringsverktyg för just altan och trall.

Hur detaljerad behöver ritningen vara?

Tumregeln är att ritningen ska räcka för att någon annan ska kunna bygga altanen utan att fråga dig. Det innebär yttermått, plintlägen, bärlinor, regelavstånd, trallriktning, höjd över mark, trappa och räcke. Sådant som är standard behöver inte ritas i detalj, men allt som är specifikt för din tomt eller ditt hus bör synas — särskilt infästningen mot fasaden och höjdsättningen mot dörren.

Vilket regelavstånd ska jag skriva på ritningen?

Regelavståndet beror på trallens tjocklek och på hur virket är dimensionerat, och rätt värde hämtas ur spännviddstabellen för den trall och det virke du faktiskt köper. Vi anger inga egna riktvärden här. Däremot bör avståndet stå utskrivet i klartext på planvyn, eftersom det är det mått som upprepas genom hela bygget och som avgör hur stabilt golvet upplevs.