Altan ritning – så gör du planritning, sektion och fasad steg för steg

En altanritning är i praktiken inte en ritning utan tre eller fyra: en planritning som visar altanen rakt uppifrån, en sektionsritning som visar konstruktionen i genomskärning, en fasadritning som visar hur altanen ser ut från sidan tillsammans med huset, och en situationsplan som visar var på tomten altanen ligger. Ska du bara bygga behöver du framför allt de två första – planen för att kunna handla virke och sätta ut plintarna, sektionen för att veta hur högt bygget hamnar. Ska ärendet in till kommunen som bygglov eller anmälan tillkommer fasadritningen och situationsplanen, och då ställs det krav på att ritningarna är skalenliga, måttsatta och läsbara. Den här sidan går igenom vad varje ritning ska innehålla, vilka mått du behöver mäta upp innan du sätter pennan i pappret och var det brukar bli fel. Det här är en redaktionell genomgång av hur altanritningar normalt byggs upp – inga egna mätningar, ingen provbyggd altan.

Mät höjden från befintlig mark upp till underkant på dörrtröskeln vid varje dörr som ska mynna ut på altanen.
Mät marknivåerna på flera punkter längs altanens tänkta ytterkant och notera hur mycket tomten lutar.
Mät husets fasadlängd längs altanen och markera fönster, dörrar, hörn, stuprör, brunnar och ventiler.
Rita planritningen: altanens ytterkant utifrån husväggen, måttsatt i millimeter.
Bestäm trallriktningen och rita in den, och lägg därefter reglarna vinkelrätt mot trallen.
Rita bärlinor vinkelrätt mot reglarna, placera plintarna under bärlinorna och numrera dem.
Rita sektionsritningen med lagren underifrån och upp, sätt ut varje delhöjd och summera mot tröskelmåttet.
Justera plinthöjd, virkesdimensioner eller regelriktning tills totalhöjden stämmer med det du vill ha.
Rita in trappa och räcke med höjder och infästningar i både plan och sektion.
Behövs bygglov eller anmälan: rita fasadritning med befintlig marklinje och situationsplan med mått ut till fastighetsgränserna.
Skriv ut skala och skalstock på varje ritning, skriv ut i rätt skala och kontrollmät på pappret innan du bygger eller lämnar in.

De fyra ritningarna – och vad var och en ska visa

Det som gör altanritningar förvirrande är att ordet används om fyra helt olika saker. En planritning ser altanen uppifrån och visar formen, måtten, var trappan sitter, åt vilket håll trallen läggs och var bärlinor och plintar hamnar. En sektionsritning är ett tänkt snitt rakt igenom altanen och visar lagren underifrån och upp: mark, plint, bärlina, regel, trall, samt räcke och höjd över marken.

En fasadritning visar altanen utifrån, tillsammans med husets fasad, så att man ser hur hög konstruktionen blir i förhållande till fönster, dörrar och marknivå. En situationsplan är en karta över tomten där altanen är inritad med mått till fastighetsgränserna. De tre första ritar du själv; situationsplanen ritar du ovanpå ett kartunderlag över din fastighet, som du normalt beställer via kommunen.

Bygger du utan att något ärende ska lämnas in kan du hoppa över fasad och situationsplan – men gör ändå sektionen. Det är den ritning som tvingar dig att bestämma höjder, och höjder är det som avgör både hur dörrtröskeln möter altangolvet och hur mycket luft som blir kvar under däcket.

Planritning – altanen uppifrån: yttermått, trallriktning, trappa, räcke, bärlinor och plintar
Sektionsritning – genomskärning: marknivå, plinthöjd, bärlina, regel, trall, räckeshöjd
Fasadritning – altanen sedd utifrån mot husets fasad, med marklinjen inritad
Situationsplan – tomten uppifrån med altanen inritad och måttsatt mot fastighetsgränserna

Måtten du behöver ta fram innan du börjar rita

Nästan alla misslyckade altanritningar beror på att någon börjat rita innan de mätt. Det viktigaste måttet är höjden från befintlig mark upp till underkant på tröskeln i den dörr som ska leda ut på altanen. Det måttet är hela konstruktionshöjden du har att arbeta med: trall, regel, bärlina och plint ska rymmas inom det, plus den nivåskillnad du vill ha ner från tröskeln så att regn och smältvatten inte rinner in.

Mät sedan marken. En tomt som ser plan ut lutar nästan alltid, och lutningen avgör om plintarna blir olika höga eller om altanen behöver trappsteg. Mät på flera punkter längs den tänkta ytterkanten, inte bara i hörnen. Notera också var stuprör, avlopps- och dagvattenbrunnar, ventiler och elservis ligger – sådant måste finnas kvar åtkomligt och ska markeras på planritningen.

Höjd från mark till underkant dörrtröskel, mätt vid varje dörr som mynnar ut mot altanen
Husets fasadlängd längs altanen, plus placering av fönster, dörrar och hörn
Marknivåer på flera punkter längs altanens tänkta ytterkant
Avstånd från altanens ytterkant till fastighetsgränserna, om ärendet ska in till kommunen
Läge för stuprör, brunnar, ventiler, kranar och eventuell krypgrundsventilation
Träd, stenpartier och befintliga plattgångar som altanen ska ansluta till eller undvika

Så ritar du planritningen

Börja med husets vägg som fast referenslinje och rita altanens ytterkant utifrån den. Sätt ut yttermåtten i millimeter – svenska byggritningar måttsätts i mm, och det är enklare att undvika slarvfel med heltal utan decimaler. Rita därefter in trallriktningen med en enkel pil eller några streck, eftersom trallens riktning bestämmer åt vilket håll reglarna måste ligga: reglarna ska alltid gå vinkelrätt mot trallen.

När reglarnas riktning är bestämd ritar du bärlinorna vinkelrätt mot reglarna och plintarna under bärlinorna. Skriv ut vilket centrumavstånd du valt mellan reglarna. Rätt avstånd styrs av trallens tjocklek och av vilket virke du använder, och tunnare trall kräver tätare reglar – kontrollera det avstånd du ritat mot anvisningen för just den trall du tänker köpa, i stället för att utgå från ett mått du sett någon annanstans.

Rita till sist in trappan med antal steg och stegets djup, räckets placering och eventuella öppningar i räcket. Markera också var altanen ansluter mot huset och hur den infästningen är tänkt att lösas. Många väljer att bygga altanen helt fristående från huset i stället för att fästa i fasaden, och det är ett val som ska synas på ritningen eftersom det påverkar både plintantalet och sektionen.

Måttsätt i millimeter och utgå från husväggen som referenslinje
Rita trallriktningen först – reglarna följer alltid vinkelrätt mot den
Skriv ut centrumavståndet mellan reglarna och stäm av det mot trallens egen anvisning
Markera plintarnas lägen och numrera dem, så att du kan sätta ut dem i verkligheten
Rita in trappa, räcke, stuprör och brunnar – allt som ska samsas på ytan

Sektionsritningen – den som avgör om det går ihop på höjden

Sektionen är ritningen som brukar rädda projektet. Rita en marklinje, ställ plinten på den, lägg bärlinan på plinten, regeln på bärlinan och trallen överst. Sätt ut varje delhöjd och summera. Nu ser du direkt om altangolvet hamnar där du vill i förhållande till tröskeln, eller om du måste byta till lägre bärlina, vända reglarna åt andra hållet eller gräva ner plintarna djupare.

Ta samtidigt ställning till vattnet och luften. Trall läggs normalt med springor mellan brädorna så att regnvatten rinner igenom, och då är det viktigare att marken under altanen leder bort vattnet än att golvet lutar. Rita därför in hur marken under däcket ser ut och hur luft kan röra sig under konstruktionen. En altan som byggs tätt intill mark utan luftning under är en av de vanligaste orsakerna till att virket börjar må dåligt i förtid.

Om altanen kommer så högt att räcke behövs ska räckets höjd och infästning finnas i sektionen. Rita ståndaren, hur den fästs i regel eller bärlina, och ange räckeshöjden mätt från färdigt trallgolv. Hur högt ett räcke behöver vara och när det krävs beror på hur högt över marken altanen ligger – ta reda på vad som gäller för din altan innan du låser höjden i ritningen.

Rita lagren underifrån: mark, plint, bärlina, regel, trall
Sätt ut varje delhöjd och summera mot måttet till dörrtröskeln
Visa hur marken under altanen ser ut och hur luft kommer åt konstruktionen
Rita räckets infästning och ange räckeshöjden från färdigt golv
Ange virkesdimensioner i klartext vid varje del i snittet

Fasadritning och situationsplan när ärendet ska in

Ska altanen prövas av kommunen behöver du visa hur den ser ut utifrån och var den ligger. Fasadritningen ritas som husets fasad rakt framifrån med altanen inritad, och den befintliga marklinjen ska synas – det är förhållandet mellan mark och altan som är det intressanta. Har du fler fasader som påverkas ritas de var för sig. Ritningarna brukar begäras skalenliga, vanligtvis i skala 1:100 och ibland 1:50 för sektionen, med skalan och en skalstock utskriven på pappret.

Situationsplanen ritas ovanpå ett kartunderlag över fastigheten. Där ska altanens läge framgå med mått vinkelrätt ut till minst två fastighetsgränser, så att någon annan kan mäta ut samma placering på tomten. Reglerna för när en altan kräver bygglov eller anmälan varierar med hur hög den blir, hur nära gränsen den ligger och vad som gäller för just din fastighet. Ta reda på vad som gäller där du bor innan du ritar färdigt – det påverkar ofta både höjd och placering.

Fasadritning per berörd fasad, med befintlig marklinje inritad
Situationsplan på kartunderlag, med mått ut till minst två fastighetsgränser
Skriv ut skala och skalstock på varje ritning
Namnge ritningarna tydligt: plan, sektion, fasad – det underlättar handläggningen

Rita för hand eller i program?

En handritad altanritning duger utmärkt som byggunderlag åt dig själv, förutsatt att den är måttsatt. Ska den däremot in till kommunen är kravet i praktiken att den går att läsa och att måtten stämmer med skalan – en snabbskiss på rutat papper utan mått brukar komma tillbaka. Ritar du för hand: använd millimeterpapper, linjal, och skriv måtten även där figuren är skalenlig.

Vill du rita digitalt finns både enkla ritverktyg och fullskaliga CAD-program, och flera virkeshandlare har egna altanplanerare på nätet. Fördelen med digitalt är inte snyggheten utan att du kan ändra ett mått och se hela konsekvensen direkt – och att du kan skriva ut ritningen i rätt skala flera gånger utan att rita om. Nackdelen är att en färdig planerare gärna låser dig till sina egna standardlösningar.

Handritat fungerar som byggunderlag – men måttsätt allt, även det som är skalenligt
Digitalt lönar sig när du vet att du kommer att ändra måtten flera gånger
Skriv ut i rätt skala och kontrollmät på pappret innan du lämnar in eller börjar bygga

Vanliga misstag i altanritningar

De flesta fel handlar inte om ritteknik utan om att någon detalj glömts bort tills den blir dyr. Den vanligaste är höjden: altanen ritas utan sektion, byggs, och först då upptäcks att golvet ligger i nivå med eller över tröskeln. Den näst vanligaste är att trallriktningen bestäms sist, efter att reglarna redan ritats åt fel håll.

Ingen sektionsritning – konstruktionshöjden kontrolleras aldrig mot dörrtröskeln
Trallriktningen bestäms efter reglarna i stället för före
Centrumavståndet hämtas från en annan altan i stället för från trallens egen anvisning
Stuprör, brunnar och ventiler ritas inte in och byggs för
Marklutningen mäts bara i ett hörn, så plintarnas höjder blir gissningar
Mått saknas på ritningen med motiveringen att den är skalenlig

Vanliga frågor

Vad menas med att ritningen ska vara fackmannamässig?

Att den ska gå att läsa och lita på: skalenlig, måttsatt, ritad med linjal eller i program, med skalan utskriven och med tydligt angivet vad som är befintligt och vad som är nytt. Det betyder inte att en arkitekt måste ha ritat den – du får rita själv. Kraven på vad som ska lämnas in kan variera, så kontrollera vad som gäller för din fastighet innan du färdigställer ritningarna.

Får jag rita altanritningen för hand?

Ja, om den är måttsatt och skalenlig. Använd millimeterpapper och linjal, skriv ut alla mått i millimeter och ange skalan på pappret. Som rent byggunderlag åt dig själv räcker en handritad plan och sektion gott. Ska ritningen prövas av kommunen är det läsbarheten och måtten som avgör, inte om den är gjord i dator.

Vilken skala ska jag rita i?

Plan-, fasad- och situationsritningar brukar begäras i skala 1:100, medan sektionen ofta ritas i 1:50 eller större för att detaljerna ska synas. Skriv alltid ut vilken skala du använt och lägg gärna in en skalstock, eftersom skalan förskjuts om ritningen skrivs ut med anpassad sidstorlek.

Behöver jag rita in plintar och reglar om jag bara ska bygga ett lågt trädäck?

För ett enkelt däck på mark klarar man sig långt med en planritning och en sektion, men rita ändå in bärlinor, reglar och plintar. Det är den ritningen du handlar virke efter, och den som gör att du kan sätta ut plintarna i rätt läge från början i stället för att flytta dem när trallen redan ligger.

Hur vet jag vilket avstånd jag ska ha mellan reglarna?

Avståndet styrs av trallens tjocklek och virkestyp – tunnare trall kräver tätare reglar. Utgå från anvisningen för just den trall du tänker köpa i stället för från ett mått hämtat från ett annat bygge, och skriv in det valda centrumavståndet på planritningen så att det inte blir en gissning på plats.