Altanritning och mått: planera altanen rätt från början

En genomtänkt altanritning är skillnaden mellan ett bygge som håller i decennier och ett som blir skevt, gungigt eller får fuktproblem redan första säsongen. När du ska bygga altan är ritningar och mått själva grunden för allt övrigt: de styr materialåtgång, hållfasthet, arbetsgång och hur slutresultatet faktiskt ser ut. I den här guiden går vi igenom hur du planerar altanen rätt från början – från första skiss och mått till plintar, fall och de regler du behöver stämma av med din kommun och Boverket.

Börja med en ritning – därför lönar det sig

Att rita upp altanen innan du köper virke sparar både pengar och frustration. På ritningen tvingas du bestämma exakta yttermått, var plintar och bärlinor ska sitta, hur reglarna ska ligga och åt vilket håll trallen ska läggas. Då upptäcker du krockar på pappret i stället för när virket redan är kapat. Rita gärna både en planvy uppifrån och en genomskärning från sidan, så att höjder, lutning och infästning mot huset blir tydliga. En skalenlig ritning är dessutom ofta ett krav om du behöver söka bygglov.

Vad en altanritning bör innehålla

Ju mer du bestämmer på ritningen, desto mindre improviserar du på plats. En användbar altanritning tar med både geometrin och konstruktionen. Ta gärna med följande:

Yttermått på altanen (längd och bredd) samt färdig golvhöjd över mark.
Placering av plintar, stolpar och bärlinor med centrumavstånd.
Reglarnas riktning och centrumavstånd (c/c) samt trallens läggriktning.
Infästning mot huset eller en fristående konstruktion med egna stolpar.
Fall för vattenavrinning och eventuellt räcke, trappa och öppningar.
Materiallista med virkesdimensioner, träskyddsklass och infästningsdetaljer.

Mått och centrumavstånd (c/c)

Centrumavståndet mellan reglarna, som brukar skrivas c/c, avgör hur stadig altanen känns. Ett vanligt riktvärde är c/c 60 cm, men det hänger ihop med hur tjock trallen är: tunnare trall behöver oftast tätare avstånd, medan grövre trall klarar större spann. Följ alltid virkesleverantörens spann- och läggtabeller för just den trall och det virke du köper, eftersom rätt avstånd beror på dimension, träslag och belastning. Planera också för lite luft mellan trallbrädorna så att virket kan röra sig och vattnet rinna undan.

Grund, plintar och bärande konstruktion

Altanen står och faller med sin grund. Plintar ska nå ner till frostfritt djup så att tjälen inte lyfter och skjuvar konstruktionen upp och ner mellan säsongerna. Hur djupt frostfritt ligger varierar med geografiskt läge och markförhållanden, så kontrollera vad som gäller på din ort innan du gräver. Bärlinor och reglar dimensioneras efter spann och last, och infästningarna ska tåla både tyngd och rörelse. Detta är en bärande konstruktion – blir den underdimensionerad kan altanen svikta eller i värsta fall ge vika. Är du det minsta osäker på hållfasthet, plintdjup eller infästning bör du rådgöra med en byggkunnig eller konstruktör.

Fall och vattenavrinning

Vatten är altanens främsta fiende, så bygg in ett litet fall bort från husfasaden redan i konstruktionen. Ett svagt, jämnt fall hjälper regn och smältvatten att rinna av i stället för att bli stående och dra in fukt i virke och fasad. Lägg trallen så att vatten kan rinna undan, håll distans mellan brädorna och se till att marken under altanen är dränerande. Även med tryckimpregnerat eller annat träskyddat virke är god avrinning och luftning avgörande för livslängden.

Bygglov, Attefall och kommunen

Reglerna för när en altan kräver bygglov beror bland annat på höjd över mark, storlek, placering och om altanen byggs ihop med huset. I vissa fall kan en altan vara bygglovsbefriad – det finns särskilda undantag för altaner vid en- och tvåbostadshus, och ibland kan även Attefallsreglerna aktualiseras – men villkoren är detaljerade och kan tolkas olika. Utgå aldrig från en tumregel du hört – stäm av ditt specifika bygge med byggnadsnämnden i din kommun och läs på hos Boverket innan du börjar. Det är betydligt billigare att fråga i förväg än att bygga om i efterhand.

Behöver jag bygglov för att bygga altan?

Det beror på höjd, storlek, placering och hur altanen ansluter till huset. Vissa altaner kan vara bygglovsbefriade – det finns särskilda undantag för altaner vid en- och tvåbostadshus, och ibland aktualiseras Attefallsreglerna – men villkoren är detaljerade. Kontrollera alltid ditt specifika bygge med kommunens byggnadsnämnd och Boverket innan du börjar.

Hur långt c/c-avstånd ska jag ha mellan reglarna?

Ett vanligt riktvärde är c/c 60 cm, men rätt avstånd beror på trallens tjocklek, träslag och belastning. Tunnare trall behöver oftast tätare avstånd. Följ virkesleverantörens spann- och läggtabeller för det virke du köper.

Hur djupt ska plintarna gå?

Plintarna bör nå ner till frostfritt djup så att tjälen inte lyfter konstruktionen. Djupet varierar med ort och markförhållanden, så kontrollera vad som gäller lokalt innan du gräver.

Behöver altanen ha fall för vattenavrinning?

Ja, ett litet, jämnt fall bort från fasaden hjälper vatten att rinna av i stället för att bli stående. Kombinera fallet med distans mellan trallbrädorna och dränerande mark under altanen.

Kan jag rita altanen själv eller behöver jag hjälp?

Många ritar sin altan själva med en planvy och en genomskärning. Men eftersom det är en bärande konstruktion bör du ta hjälp av en byggkunnig eller konstruktör om du är osäker på dimensioner, plintdjup eller infästning.

Vad ska en altanritning innehålla?

Yttermått och golvhöjd, placering av plintar och bärlinor, reglarnas c/c-avstånd och trallens läggriktning, infästning mot hus eller stolpar, fall för avrinning samt en materiallista med dimensioner och träskyddsklass.