Bygga altantrappa: så räknar du steg, sättsteg och lutning

En altantrappa binder ihop altanen med trädgården och ska kännas trygg att gå i, år efter år. Nyckeln till en bekväm och säker trappa är att räkna rätt på höjden, antalet steg, sättstegen och lutningen innan du köper virke. Här går vi igenom hur du mäter, räknar och bygger en trappa till altan, och när du kan behöva bygglov eller stämma av Attefallsreglerna med din kommun.

Börja med att mäta totalhöjden

Allt utgår från den totala höjden mellan marken och altanens ovansida, alltså det färdiga trallgolvet. Mät lodrätt från den punkt där trappan ska landa upp till altangolvet. Den höjden delar du sedan i lika höga sättsteg. Ett vanligt riktvärde för en bekväm utomhustrappa är ett sättsteg (stegets höjd) på runt 15–18 cm. Dela totalhöjden med ett tänkt sättsteg för att få ett ungefärligt antal steg och avrunda till ett helt antal, så att alla steg blir exakt lika höga.

Stegformeln – så hänger steg och sättsteg ihop

För att en trappa ska kännas naturlig att gå i finns en välkänd tumregel som ofta kallas stegformeln: 2 × sättsteg + plansteg (djupet du sätter foten på) bör hamna på ungefär 60–64 cm. Ett djupt plansteg kräver alltså ett lägre sättsteg och tvärtom. Utomhus är ett plansteg på cirka 25–30 cm ofta bekvämt. Testa dig fram med formeln tills både sättsteg och plansteg känns rimliga – det är billigare att räkna om på papper än att bygga om i virke.

Sättsteg (stegets höjd): ofta cirka 15–18 cm
Plansteg (stegdjup): ofta cirka 25–30 cm
Tumregel: 2 × sättsteg + plansteg ungefär 60–64 cm
Alla steg ska vara exakt lika höga – ojämna steg är en snubbelrisk

Lutning, fall och vattenavrinning

Trappans lutning styrs helt av förhållandet mellan sättsteg och plansteg – en brantare trappa har högre sättsteg och kortare plansteg. Utomhus vill man oftast ha en flackare och bekvämare lutning än inomhus. Ge gärna varje plansteg ett litet fall utåt, någon eller ett par millimeter, så att regnvatten rinner av i stället för att bli stående och frysa till is på vintern. Välj ett halksäkert trallvirke och komplettera vid behov med halkskydd på stegen.

Grund, plintar och infästning

En trappa är en del av en bärande konstruktion och måste stå stadigt. Vilar altanen på plintar gör trappan det oftast också. Sätt eller gjut plintar till frostfritt djup så att tjälen inte lyfter trappan under vintern – hur djupt det är beror på var i landet du bor och på markförhållandena, så kontrollera vad som gäller lokalt. På själva altanen ligger reglarna ofta med ett centrumavstånd (c/c) på omkring 60 cm; vilket avstånd som passar beror på trallens tjocklek. Vangstyckena, alltså trappans sidobalkar, fästs säkert i altanens stomme med lämpliga beslag och skruvas fast, och nedtill förankras trappan mot plint eller ett stabilt underlag.

Plintar till frostfritt djup (varierar med ort och mark – kontrollera lokalt)
Tryckimpregnerat eller utomhusklassat virke, särskilt där trä möter mark och betong
Rostfria eller varmförzinkade beslag och skruv utomhus
Kontrollera att alla bärande infästningar tål belastningen

Bygglov, Attefall och säkerhet

En låg altan nära marken kräver ofta inget bygglov, men reglerna beror på höjd, storlek och läge på tomten, och ibland kan en altan omfattas av de så kallade Attefallsreglerna. Eftersom detta varierar bör du alltid stämma av med din kommuns bygglovsenhet och läsa på hos Boverket innan du börjar. Är trappan hög, eller sitter altanen en bit upp, kan räcke och ledstång behövas av säkerhetsskäl. Hitta inte på egna mått för räckeshöjd eller fribärande spann – vid minsta tveksamhet om en bärande konstruktion, fråga kommunen, Boverket eller en byggkunnig fackman.

Bygg trappan steg för steg

Mät totalhöjden lodrätt från landningsytan upp till färdigt altangolv.
Räkna ut antalet sättsteg och kontrollera måtten med stegformeln.
Rita trappan i skala och markera ut vangstyckena.
Sätt eller gjut plintar till frostfritt djup och låt betongen härda.
Kapa vangstyckena, montera stegen och ge planstegen ett litet fall utåt.
Fäst trappan säkert upptill i altanstommen och förankra den nedtill.
Kontrollera att trappan står stadigt och att alla steg är lika höga innan du belastar den.

Hur högt bör ett sättsteg vara på en altantrappa?

Ett vanligt riktvärde för en bekväm utomhustrappa är runt 15–18 cm per sättsteg, med alla steg exakt lika höga. Exakta krav kan skilja sig åt, så kontrollera med din kommun eller Boverket om trappan omfattas av några regler.

Hur räknar jag ut antalet steg?

Mät totalhöjden från marken till altangolvet och dela med ett tänkt sättsteg, till exempel 15–18 cm. Avrunda till ett helt antal steg och justera sätthöjden så att alla steg blir exakt lika höga.

Behöver jag bygglov för att bygga trappa till altan?

Det beror på altanens höjd, storlek och läge, och ibland kan Attefallsreglerna gälla. Reglerna varierar, så stäm alltid av med din kommuns bygglovsenhet och läs på hos Boverket innan du börjar.

Hur djupt ska plintarna gå?

Plintar bör normalt gå till frostfritt djup så att tjälen inte lyfter trappan under vintern. Hur djupt det är beror på var i landet du bor och på markförhållandena, så kontrollera vad som gäller lokalt.

Vilket virke passar till en altantrappa?

Använd tryckimpregnerat eller på annat sätt utomhusklassat virke, särskilt där trä möter mark och betong, och välj rostfria eller varmförzinkade beslag och skruv så att trappan håller ute i väder och vind.

Hur får jag trappan att inte bli hal?

Ge planstegen ett litet fall utåt så att vatten rinner av, välj ett halksäkert trallmönster och komplettera vid behov med halkskydd. Det minskar risken för is och halka under den kalla årstiden.